Monumentet ”Gläntan” består av flera delar som gör nedslag i flera olika tider och platser. Det bygger på delade gemensamma erfarenheter ur Göteborgs hbtqi+historia.
Konstnären Conny Karlsson Lundgren har tagit fram den konstnärliga idén.
– En polyfoni av röster, levda verkligheter, erfarenheter, behov och begär är tänkta att dela rum här. För mig reflekterar gestaltningen just mängden av röster och de kollektiva processer som har lett fram hit, säger Conny Karlsson Lundgren.
Hör Conny Karlsson Lundgren berätta mer om konstgestaltningen:
Rum i flera lager
I mitten finns tre rosa lager, som kan användas som mötesplats och scen. Varje lager representerar ett rum som är hämtat ur Göteborgs hbtqi+historia. Inget av rummen finns kvar idag, men är alla avbildade enligt sina ursprungliga planritningar i skala 1:1.
Dansgolvet
Den rosa markstenen visar planlösningen av dansgolvet på nattklubben Touch, som låg på Esperantoplatsen på bottenplan i RFSL:s lokaler. RFSL flyttade in i lokalerna 1986 och huserade där i 13 år.
På nattklubben rörde sig ett myller av besökare och här initierades många sociala möten och kontakter genom åren.
Förutom nattklubben Touch fanns här kafé, bokhandel och ett bibliotek. Lokalerna vid Esperantoplatsen var centrala i organisationens arbete med att hindra smittspridningen av hiv och aids.
Idag huserar en kommersiell verksamhet i lokalerna.
Köket
Det mellersta lagret visar planlösningen av köket i det feministiska kollektivet ”Högst upp” på Erik Dahlbergsgatan 20. Kollektivet huserade i lägenheten på fjärde våningen från 1970-talet fram till 2017, men enligt vissa uppgifter fanns här ett kollektiv redan på 1950-talet.
Det var en öppen plats där framförallt kvinnor, lesbiska, queerfeminister och transpersoner rörde sig över tid.
På en av toaletterna fanns kollektivets gemensamma anteckningsböcker, som blev ett arkiv över de många funderingar och tankar som rörde sig mellan väggarna. Köket var lägenhets nav, där fester, diskussioner, politiska möten och andra sammankomster ägde rum.
Idag är den stora lägenheten omvandlad till flera bostadsrätter.
Sovrummet
Det översta lagret visar sovrummet hos ”Josefin”, vars hem på Södra vägen 60 var en av flera hemliga mötesplatser för homosexuella män , innan homosexuella handlingar avkriminaliserades 1944. Gemenskapen hos ”Josefin” kretsade kring att dela erfarenheter, begär och berättelser, lyssna på musik och dansa tillsammans.
Flera av de som vistades hemma hos ”Josefin” hade flytande könsidentiteter och refererade till varandra med kvinnligt kodade namn.
Under 1930-talet skedde en av de sista rättegångsprocesserna mot en krets homosexuella män i Göteborg som brukade vistas här, bland andra ”Josefin” själv.
Huset är sedan länge rivet och ersatt av annan bebyggelse.
Kuddarna
Ovanpå det översta lagret ligger tre kuddar i rosa marmor. Kuddarna är avbildningar av samtida hbtqi+personers verkliga huvudkuddar och är en påminnelse om alla de privata liv och intima begär som har exponerats och förvandlats till politik i kampen för lika rättigheter.
– För många av oss som ingår i någon av alla de gemenskaper som utgör ett skimrande hbtqi+spektrum är detta den minsta gemensamma nämnaren, säger Conny Karlsson Lundgren.
Kuddarna samlades in av konstnären genom ett open call riktat till Göteborgs hbtqi+gemenskaper, där personer uppmanades att skicka in ett foto på sin huvudkudde tillsammans med ett minne eller en berättelse.
Tre av huvudkuddarna har sedan 3D-skannats efter en natts användning, och därefter skulpterats i rosa marmor.
Rörelsen
Runt omkring på marken löper en linje i mässing, som symboliserar vägen för marschen för lika rättigheter under frigörelsehelgen i Göteborg 1981. Linjen sluter sig där den börjar.
– Linjen signalerar en förståelse av tiden som både labyrintisk och cirkulär: att kampen inte tar slut.
Frigörelsehelgen 1981
Redan 1975 hade Göteborg sin första homodemonstration, som arrangerades av Lesbisk Front och Homosexuella Socialister i samband med RFSL:s kongress.
Men det är först sommaren 1981 som Göteborg får sin första frigörelsehelg, med en samling på över 300 hbtqi+personer från de nordiska länderna som tillsammans marscherar i kamp för lika rättigheter. Marschen gick från Gustav Adolfs torg via Östra Hamngatan, Avenyn, Berzeliigatan till Burgårdens Gymnasiums Aula.
Gläntan
Hela platsen ramas in av träd, som när de växer skapar känslan av en intim glänta – en spegling av stadens många parker och mellanrum som har erbjudit alternativa rum för begär.
– ”Gläntan” kan vara en plats som i sin hemliga natur känns som bara din, men fortfarande är en del av det offentliga. Platsen öppnar upp för ett djupt andetag och erbjuder ett tryggt rum, säger Conny Karlsson Lundgren.
Sammantaget bildar Gläntans alla delar inte bara en plats som minns det förflutna, utan också en scen för att blicka framåt mot möjliga världar.
– Här kan vi samlas för politiska möten, och för att dejta, vila, samtala, bråka, hångla, minnas, planera, fantisera eller dansa tillsammans under bar himmel. Vårt arbete kanske precis har börjat, men om allt blir sagt och gjort är ”Gläntan” inget mer eller mindre än en fantastisk plats för ett party.
Conny Karlsson Lundgren är baserad i Stockholm. I sin konst arbetar han med interdisciplinära metoder och utforskar gränser mellan en social, politisk och privat identitet. I arbetet med ”Gläntan” har han haft ett nära samarbete med New Order Arkitektur i produktionen.
