Så blir hbtqi+monumentet

Konstnären Conny Karlsson Lundgren får uppdraget att skapa hbtqi+monumentet i Göteborg, som blir det första i Sverige. Konstgestaltningen ska invigas på Esperantoplatsen under 2023.

I juni 2021 utlystes uppdraget om att skapa ett hbtqi+monument i Göteborg, som ska påminna om kampen för hbtqi-personers livsvillkor: idag, historiskt och i framtiden. Konstgestaltningen ska både fungera som en plats – för att mötas, minnas, sörja, drömma och manifestera – och gestalta berättelser ur den lokala hbtqi+kampen.

Efter att tre konstnärer och konstnärsgrupper valdes ut för att lämna skissförslag blev det under våren 2022 klart att det är konstnären Conny Karlsson Lundgren som får uppdraget att skapa monumentet på Esperantoplatsen.

– En polyfoni av röster, levda verkligheter, erfarenheter, behov och begär är tänkta att dela rum här. För mig reflekterar gestaltningen just mängden av röster och de kollektiva processer som har lett fram hit, säger Conny Karlsson Lundgren.

Rum i flera lager

Konstgestaltningen, som går under namnet ”Gläntan”, består av flera delar. På den östra delen av Esperantoplatsen placeras tre lager av rum i rosafärgade material på varandra i olika höjdnivåer. Varje nivå representerar ett rum som är hämtat ur Göteborgs hbtqi+historia, och som är avbildat enligt sin ursprungliga planritning i skala 1:1.

Det första lagret är dansgolvet på nattklubben Touch, som tidigare låg på Esperantoplatsen. Det mellersta lagret avbildar köket i det feministiska kollektivet ”Högst upp” på Erik Dahlbergsgatan 20, medan det översta lagret representerar sovrummet i ”Josefins” lägenhet på Södra vägen 60, där män träffades för fester och umgänge, främst innan homosexualitet avkriminaliserades 1944.

Uppvärmda kuddar

Ovanpå det översta lagret ska tre kuddar i marmor ligga, uppvärmda till kroppstemperatur, som kommer att vara 3D-skannade utifrån hbtqi+personer i Göteborgs privata huvudkuddar.

– För många av oss som ingår i någon av alla de gemenskaper som utgör ett skimrande hbtqi+spektrum är den minsta gemensamma nämnaren att våra privata liv och intima begär har exponerats och förvandlats till politik, i kampen för jämlikhet och mänskliga rättigheter, säger Conny Karlsson Lundgren.

”Kampen tar inte slut”

Runt och över de olika rummen löper en linje i marken som är gjuten i mässing. Den visar samma geografiska väg som marschen i kamp för lika rättigheter gick under den första frigörelsehelgen i Göteborg 1981. Förutom linjen är platsen tänkt att ramas in av en träddunge.

– Träddungen ska ge en känsla av en glänta. Det kan vara en plats som i sin hemliga natur känns som bara din, men fortfarande är en del av det offentliga. Linjen i marken sluter sig där den börjar och signalerar en förståelse av tiden som både labyrintisk och cirkulär – att kampen inte tar slut.

Conny Karlsson Lundgren är baserad i Stockholm, men befinner sig för närvarande i New York på stipendievistelse. I sin konst arbetar han med interdisciplinära metoder och utforskar gränser mellan en social, politisk och privat identitet.

Hbtqi+monumentet ovanifrån. Tre lager av rum i rosa material syns ovanpå varandra. Högst upp ligger tre kuddar i marmor. Runtom rummen syns tre trädkronor. Det löper en lång linje i mässig i marken som ramar in platsen.
Hbtqi+monumentet från ovan, där de olika rummen framträder. Runtom syns linjen i mässing och grönskande träd. Visionsbild: Jonas Carlsson/New Order arkitektur och Conny Karlsson Lundgren, 2022.

Läs mer